Teneriffa
Först av allt så skickar jag en varm hälsning från Playa las Americas på Teneriffa. Det har varit underbart väder och varmt hela veckan. Så vi har allt blivit lite bruna hela bunten, inklusive jag själv vilket nästan aldrig händer. Vi har varit på Siam Park, ett bad land ungefär som Skara Sommarland fast med mycket mycket fräckare rutschkanor. Vi har tittat på delfiner och valar ute på Atlanten och vi fick även bada från båten då. Det var häftigt tycker jag allt! Självklart så har vi solat, shoppat lite grann och druckit ett x antal liter alkohol. Imorgon åker vi hem och vi är alla nöjda med resan och så kommer det att bli något slags bildkollage med bilder härifrån.
Men nu tänkte jag skriva av min hjärna lite. Som vanligt tänker man alldeles för mycket och det är det jag har bloggen till, för att kunna skriva av mig det jag tänker på.
Jag kan omöjligt förstå mig på mig själv. Ena dagen längtar jag bort hemifrån, långt långt bort. Andra dagen vill jag inte åka hemifrån. Nu när vi har varit borta på Teneriffa i nästan en vecka så längtar jag hem. Hem till min säng, hem till vardagslivet, hem till Alice och hem till allt vad som hör hemma till. Grejen är att jag vet med mig att efter två eller tre dagar hemma så kommer jag längta tillbaka hit. Tillbaka till värmen, tillbaka till semestern, tillbaka till de dagarna man planerar i flera månader innan man ska åka. Jag förstår mig inte på mig själv? Är jag en myra som lever i sin myrstack i hela sitt liv och går iväg en ganska lång bit för att sen gå tillbaka till det som känns tryggt eller är jag en fågel som gärna lyfter på sina vingar och njuter av en flygtur som kan vara länge. När vintern kommer så drar man till ett varmare land för att sen komma tillbaka till våren. Tror nog att jag är mest lik en myra. Helst av allt hade det varit skönt att vara en björn, en björn som kan krypa i ide när vintern kommer och sen bara komma tillbaka till verkligheten när de blir varmt och skönt. Vet inte om min jämförelse för den bästa men i nu läget var det den bästa jag kunde komma på.
Min magkänsla säger mig att hemma är det tryggt, där ska du vara. Du kan språket du behöver inte över förklara på engelska vad det är du menar för att de inte kan förstå. Du vet hur mycket saker och ting kostar, du behöver inte räkna ut något överhuvudtaget vad som har med valuta att göra. Kort och gott, det är hemma. En del av mig vill ändå åka iväg och utforska världen. Jobba och spara pengar och sen bara dra utomlands och vara borta ett tag, det är möjligt men det är då man lämnar tryggheten med det som man har byggt upp hemma med jobb, lägenhet och för min del häst. Då kan man inte bara dra så där hux flux..
Borta bra men hemma bäst!!
