en dans på lite taggiga rosor
Livet är helt jävla fantastiskt ibland. Eller inte. Min halva som gör mig hel är ca 110 mil härifrån. Det är jobbigt och ledsamt. Blir nedstämd så fort man är hemma, det är så tomt.
Har kommit på en bra grej som jag ska försöka göra med Alice. Har lånat en bok på bibblan. Dansa med hästar heter den. Förhoppningsvis så kommer både jag och Alice utvecklas till ett par med en ledare som har dominansens utan några som helst tyglar eller grimskaft. Helt löst ska de va. Hoppas, hoppas, hoppas! Jag ska iaf försöka!
Min tre veckors ledighet har precis börjat. Sista dagen var helt sjukt omotiverad. Fick hjälp de sista två timmarna iaf. Lite roligare än att vara själv! Men men, nu är de att lata sig som gäller. Till MAX!